Okej. Ni vet hur föräldrar är. Oavsett hur vuxen man är så blir man ändå sjukt omhändertagen. Nygrillade burgare, kaffe när jag ville, solstolen i bästa läget osv.. Så mysigt.

Dessutom.. Kom fram såhär…

Sedan råkade jag nämna att jag frös om tårna (hade ju trots allt cyklat i vinden, inte konstigt), men innan jag visste ordet av så såg jag ut såhär:

..och när jag nämnde att jag knappast var snygg så fick jag höra att ”på landet kan man se ut hursomhelst” haha. Så det gjorde jag ;-)

Så vad menade jag med inläggets titel??

Jo här ska ni få höra! Jag hade tajmat en pendel från Bålsta som jag skulle hinna med. Gav mig ganska bra med marginal och stack iväg. Dock så gick det så himla mycket snabbare än på ditvägen. Låg och pressade riktigt snabbt för att vara mig och mellan mil 1 och 2 fick jag någon typ av Bikers high och snittade 30km/h! :)

Så där någonstans insåg jag att jag kanske, kanske, skulle kunna hinna med en tidigare pendel. Så med 2,2mil kvar att avverka så började jag pusha…

Haha varför måste man vara en sådan tävlingsmänniska jämt?? Man bangar inte en utmaning direkt.

Dock så började motvinden bli rejäl sista biten och gårdagens halvmara göra sig påmind i benen. Men jag slet!! En kilometer närmre och närmre, skulle jag hinna?? Det skulle bli på håret!

Lubbade in mot Bålsta Station med andan i halsen när jag kastade mig av cykeln och in genom spärrarna. 3min kvar!!!! I DID IT!!! Vinst!!!!

H

Så till slut 4,2mil cykel till på 1h30min (27,8km/h) och totalt idag 8,4mil cykel och 3h10min. Inte helt dåligt, med tanke på gårdagen. Kändes dessutom ganska enkelt och lättsamt. Bästa var dessutom min 3h långa lunchpaus mellan passen med mamma och pappa!