Inom loppet av några dagar

Okej, jag vet fortfarande ingenting om New York. Om det blir eller inte blir. Högst sannolikt inte imorn. Även om det skulle bli OK att åka så är jag fundersam på om jag ens vill. Å ena sidan kanske det inte ”är så farligt som media säger” och man skulle ångra sig när man satt hemma på soffan… eller så möter man ett helt stängt New York med noll turistigt öppet?? Vad vet jag?

Jag avvaktar i alla fall. Har knappast börjat packa väskan i alla fall kan jag meddela. Istället får jag tänka på roliga saker. Rooooliga saker som denna vecka till exempel. Crazy vecka! Jag har väl då aldrig logistikerat mig så väl förut. Använde varenda timma jag hade på maxat vis. Inte illa tycker jag.

Sedan att en inställd New York-resa inte kan sänka mitt humör, det är rätt sjukt. Såklart jag är frustrerad och irriterad, och lite lätt förtvivlad över att min och syrrans planerade resa går åt pipsvängen (nog det jag grämer mig mest över om jag ska välja något, inte maran utan min och syrrans resa ihop!) – men jag lyckas i alla fall hålla humöret hyfsat bra. Tror nog allt att den senaste tidens roligheter definitivt är att tacka för det.

Veckan som gick började ju liksom i Milano med ett precis avklarat ultra-löparäventyr i Novara. Jag var ju hög på livet tretton gånger om under den helgen, allt gick min väg och överträffade förväntningarna :-) Sedan hem, givande möten, jobb och så starten på Coachutbildningen på Prestationsbyrån. Blivande prestationsutvecklare minsann. Blir en spännande fortsättning på den historian!

Och så slänga sig i bilen till Åre där det bara varit kul, kul och kul. Varje enskilt pass har varit unikt och suveränt roligt; pannlampelöpning, snöpulsande och toppbestigningar, och återhämtningen däremellan har resulterat i 20 nya vänner, 2 kg smågodis (minst) och bubbelpool med utsikt över Åre. En föreläsning från Mirandas håll och inspirerad Miranda till att eventuellt hänga på gänget och ta mig an en BAMM-tävling. Inte kunde jag väl någonsin tro att jag skulle vara intresserad av en löptävling som kräver att du springer runt med sovsäcken på ryggen. (Bara GPS-klockan har ju känts tung nog innan ;) Men men, undrens tid är icke förbi alltså!

Totalt ca 11h rörelse i helgen, och det har fungerat alldeles utmärkt trots förra helgens utmaning. Jag har lyssnat på kroppen, utgått från dagsform och inte pressat på nämnvärt. Njutit och käkat gott. Haft förvånansvärt bra tryck i steget trots allt.

Från hetta till kyla, och vidare till New York inom loppet av en dryg vecka?

Ja, vad vet vi? Trodde jag i alla fall!

Not so much om man säger så.

Men det som varit har i alla fall varit otroligt, och jag har fått njuta och känt mig oerhört glad över alla utflykter.

Till New York däremot då?

Vi får se. We will see….