Det är roligt. Jag brölar väldigt sällan ut med att ”Nu vill jag ha vår!! ” eller ”Nu får det vara nog!” angående vintern/snön. Jag har väl sedan länge tyckt att det är onödig energiförbrukning att stressa upp sig över sådant. Plus att jag gillar snö. Inte slask direkt, men om man ändå inte kan påverka det… Och jag brukar oftast kunna hitta positiva aspekter till det mesta och hålla humöret uppe :)

Med det sagt så ska jag ändå erkänna en sak. Kom över denna bild i morse och satan i gatan vilken längtan som övertog mig! Visst, jag gillar mörka mysiga reflexrundor i snö och skog.. men! Herregud vad skulle jag inte göra för att känna mig lätt, stark, solbränd och komma farandes fram en sensommarkväll i skogen? Den känslan tog fullständigt över mig idag.

Helt sjukt egentligen. Trots att jag sprungit ofantligt mycket mil de senaste åren (ca 900mil jan 2010- dec 2012 – ja det är ju typ ett snitt på 8km/dag) så blir jag ändå ”nykär” jämt. Perfekt med årstider så man får både sommarflört och höstmys i löparskor om och om igen. Man kommer ju aldrig tröttna :)

Äääälska löpning..