Fick ett mail häromdagen om att bloggen börjar bli opersonlig. Hoppsan. Har funderat lite på det där. Passade på nu också när jag ändå är för trött för att resa mig ur sängen och fixa te. Jäkla huvudvärk.

Nu de senaste månaderna har jag skrivit fler inlägg än någonsin som inte publicerats. Förr kunde jag publicera både det ena och det andra. Det var sällan illa eller så, men jag hade inget filter i alla fall. Jag tänkte aldrig efter före.

Nu gör jag det stup i kvarten tror jag. Och jag är ganska säker på varför. Jo, sedan man blev ”egen” desto mer, och mer och mer handlar om en själv som ”varumärke”, och bloggen dessutom blivit mer kommersielll.. ja, då ser man sig själv mer som en produkt. (Objektifiera sig själv liksom). Helt sjukt men sant. Jag ska försöka förklara. Om jag känner mig trött och grinig så kan jag ju inte gnälla på bloggen för att ”vem anställer en gnällig inspirationsföreläsare?”. Eller om jag känner mig trött som satan så undviker jag att skriva för mycket om det för att jag är rädd för att folk ska tro att jag har problem med balansen, när jag trots allt jobbar som coach?

Alltså förstår ni hur jag tänker? Och jag gör nog fler undermedvetna val om vad som dyker upp på bloggen. Att tracka saker och ting osv har jag förstås aldrig gjort, men jag har säkert varit lite mer rättfram förr. Kanske lite mer öppen också.

Men så är det svårt att vara öppen just nu. Visst vill jag berätta för hela världen om allt roligt som händer inom TNT till exempel, men det går ju inte när saker och ting inte är hundra klaffade. Jag vet att folk vill veta mer kring det ekonomiska, kring titlar och allt vad det kan vara, men det är också dumt/svårt att ballunsa ut på en blogg för alla att läsa.

Sedan så blir jag feg ibland också. Jag tror säkert att det finns människor som tror att jag saknar nervosietet.. men liksom att avslöja mål och drömmar hit och dit.. det kräver mod. Ibland har man inte det modet, och man är rädd för att misslyckas eller att få höra dumma kommentarer från människor som är negativt inställda.

Jag har väldigt ofta varit kaxig och jag uppmanar ju alla bloggläsare också att vara kaxiga. Tro på sig själv och sticka ut hakan. Det behöver vi nog alla jobba på mer eller mindre. När det gäller TNT och rent ”affärsmässiga” mål så är jag långt mycket fegare än vad gäller löpningen osv. Ibland tänker jag att det fortfarande är mest TUR vi lever på, fastän jag vet att vi gör ett bra jobb.

Hursomhelst. Jag ska ta åt mig och bli lite mer personliga Kvist igen ;)