Grinar illa på upploppet. Försöker bli Hellner-trött..

Warrior-face (a.k.a låt eländet vara slut!)

Mitt (alltid lika effektfulla) hår!

Glad trötter i mål.

Ska äta choklad i soffan nu.

Vi skämtade om hur mycket skönare det hade varit med 35km i snigelfart idag. Haha då är man nog långdistansare i hjärtat. Jag tyckte ju som sagt att det inte var riktigt kul förrän jag var i mål.. hmm säger väl det mesta om vad jag tycker om snabbdistans.

Fast å andra sidan är jag lite peppad nu. Kanske, kanske finns det en chans att ta det där PB’t någon gång?

Berättelsen om den snabba evighetsmaskinen fortsätter..