Jag borde läsa min egna inlägg oftare. Jag minns hur jag pratade om morgonlöpning som ”Min egen tid” i höstas, och det stämmer. Man får verkligen mer egen tid. Den där timman extra, istället för att dela den med halvstressiga morgonmänniskor på pendeln.
Sedan kom väl vintermörkret och vintertröttheten och plockade bort mina morgonlöpning. Hepp hepp ändring på det! För att det är ju fantastiskt!
Jag piggnade till på väg till jobbet och höll ganska okej fart emellanåt. Jag brukar ju hamna i 6.20fart på mina morgonjoggar eftersom jag är lite seg tidigt på morgonen, men nu snittade jag ut 5.51, kanske är det ljusets förtjänst?
Brukar ibland läsa om andra bloggares morgontränarkapacitet och förundras. Hur pallar folk liksom? Jag sover gladeligen fram till sju om jag kan. Men men, en morgonlöpning då och då är ju faktiskt riktigt härlig. Påminn mig gärna när jag glömmer bort det nästa gång!
.. och så har vi kört igång ännu en träningsvecka!
Summa: 11km, 1h04min, tempo 5.51, puls 165
