50km. Check!

Okej, ska jag vara helt ärlig så förbannade jag facebook inatt. Vaknade vid 02 och såg mina 78-gillatryckningar och kändes mig aningen ångestladdad. Visst, 78km är inte hela världen, jag har ju gjort det förr, men jag hade inte riktigt vilat/ätit eller laddat för det här.

Men men, man har bara sig själv att skylla. Så när den första halvtimmen ute i löparskor kändes förjävlig kom alla hemska tankar. Herregud hur ska jag fixa detta?!

Sänkte farten och slutade i alla fall känna av baksida lår-träningsvärken. Lade mig i äkta ultratempo på 6.20fart, och hoppas att kompressionstightsen skulle göra mina ofräscha ben fräscha. Snygga tights var det i alla fall ;)

 

Insåg att något drastiskt behövdes göras när första 7km kändes som en evighet. Satte upp små mål. Mat-mål. Skulle ju ultraträna på riktigt, så äta mycket var planen. Så vid 10km blev det en halv energibar, vid 15km andra halvan och vid 20km kaffe med bulle. Energin i sig behövde jag nog egentligen inte, men åtminstone så ”hände något” och jag hade något att se fram emot.

Men det var kämpigt mentalt. Inte fysiskt så jättemycket, men psykiskt. Tills jag till slut sa åt mig att det inte var något att stressa över, utan motiveras av distansmålet. Sa åt mig att ha tålamod, distans kommer med tiden.

…och efter min bulle och kaffe runt halvmaran njöt jag bara. Solen kom fram, Stockholmarna gav sig ut och gick, och kände mig helt plötsligt mer fräsch i benen än tidigare. Tog ett andra varv runt Skeppsbron och såg alla turister. Tror jag gav dem ett hyfsat hurtigt intryck ;)

Njöt av solen och värmen. Benen pendlade på och jag gav mig själv ett till delmål. En halv proteinbar vid 30km. Då hade jag börjat bege mig ut på Djurgården.

Vid 30km körde jag äkta utra-stil och försökte äta medans jag sprang (som vissa gör). Himla svårt att tugga och andas om vartannat, satte det mesta i halsen..

Irrade utåt på Djurgården och insåg vis 33km att jag inte direkt hade koll på var jag var. Kollade på telefonen, hoppsan, längst ut på Djurgården? Hur kommer man hem då?

Såg även att Tessan ville springa så hon fick ett samtal, och vi kom överens om att jag skulle ta rundan förbi henne på väg hem så vi kunde följas åt en bit.

Så jag vände på klacken och fortsatte rulla framåt. Benen rullade på utan problem i modden, fast å andra sidan så sprang jag ju absolut inte snabbt. Men tempot hade i alla fall ökats för varje mil. Lite ultra-progressiv löpning?!

Vid 40km var jag förbi Preem-macken igen och hälsade på samma grabbar som serverat mig kaffe 2h innan. De tyckte jag var lite halvgalen, och det är jag kanske. Hursom, där firade jag 4mil med att köpa gott & blandat salt, eftersom jag blev så OTROLIGT sugen på något salt.

Skön ultralöparträning idag faktiskt. Fullt med godis och gott. Säkert därför jag bibehöll såpass god energinivå också genom hela passet.

Therese dök upp vid ungefär mara-distansen och jag ökade farten lite för att hon skulle slippa springa med slöis. Dock hade hon förståelse, med tanke på att jag hade ”värmt upp” med 40km innan vi sågs.

Så jag lät henne kör intervaller och löpskola bredvid mig här och var. Hon i sin tur agerade Friskis-ledare och sa åt mig att sträcka på mig, kicka i rumpan för att få runt blodet och peppade. Vi körde lite ”pacer”-träning inför TEC faktiskt. Fast nästa gång lär jag knappast ligga i 6tempo ;)

Här ser ni min goa vän och snabba pacer in ”action”.

Sakta men säkert rullade vi framåt och till slut stod vi där, utanför min dörr, och jag hade 50km i benen. 5 mil avklarade!

Alltså GALET VAD JAG ÄR STOLT.

Ni kanske inte tror mig, men jag trodde verkligen inte det här idag! Jag var inte alls mentalt förberedd för ensamlöpning i 4 mil. Shit så glad jag är för att jag klarade det! Yes!!! Vände mina negativa tankar till positiva.

Nu kan jag också stolt meddela att verande helg i februari har inneburit ett marathon eller mer. Jäklar alltså. Jag börjar bli stabil på distanser. Var ska detta sluta, 50km en omotiverad dag?!

Weeeeeiiiiii!!!!!! 28km kvar av utmaningen! Det får vi lösa imorn på något sätt.. haha men bättre än 78km i alla fall..

Summa: 50km, 5h20min, tempo 6.24, puls 161.

Hoppas alla har haft en toppendag!

 

10 thoughts on “50km. Check!

  1. Tufft att kämpa på när motivationen tryter! Bra jobbat! Jag har haft världens svacka under de två senaste väldigt kyliga veckorna. Nu borde jag verligen komma igång igen, men istället blir det skidåkning en vecka. Inte helt fel det heller! :-)

  2. Du är ju helt fantastisk Miranda. Helt sjukt vad man blir inspirerad!

    Tack för att du delar med dig av detta! Lycka till imorgon!

  3. Du är helt otrolig! Grymt bra och inspirerande att läsa! Ser fram emot att få läsa resten.. Lycka till idag!

  4. Yes what a great lesson for all to see and understand we need such honesty and integrty in our goverment today, may things be brought forward in the nov. elections.

OBS OBS OSB! Glöm inte att infoga din epost-adress - utan den går det ej att kommentera!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>