Februari har varit fantastiskt. Fullständigt fantastiskt ur långlöparsynvinkel.

Jag har höjt min långdistans-standard till en nivå som jag INTE trodde var möjlig. Jag har sprungit minst ett marathon (!!!) varje helg och jag har avverkat mil som aldrig förr. Modden och snön har inte hindrat mig denna månad heller! Den här vintern har varit min :)

Jag har verkligen haft tid och ork att satsa på träningen. Några enstaka energidippar under veckodagarna men annars stort fräs med energi på helgen. Många roliga och skojiga moments även utanför träningsvärlden och framåt jobbmässigt. En riktigt bra månad.

28 dagar, 326km!

42h träning ( snitt 1,5h om dagen)

17 träningsdagar varav 13 löpdagar (11 vilodagar)

326km på 13 löpdagar = 25km/pass.

.. snittat 81,5km/vecka

.. sprungit i 33h 37min

.. i en snitthastighet på 6.11min/km

.. sprungit 5 långlopp! 30km, 42km, 50km, 50km + 60km!

… samt tränat alternativt: 5,5h spinning + 3h funktionell styrka

Jag är så tacksam över den här kroppen. Den ror hem en massa mil till mig och jag är så tacksam för den här skallen, den pushar mig framåt. Tillsammans är vi oslagbara.

Jag har dessutom verkligen lyckats prioritera sömn och vila denna månad, vilket givit resultat, och likaså alternativ träning. Trots många timmar alternativt har jag flutit fram i massa mil ändå.

Jag har ätit som aldrig förr och gått upp något kilo också.. haha men kraften har ju funnits där – och det är det som betyder något. Maskineriet presterar med bra bränsle.

Jag vet inte egentligen vad jag mer ska skriva, annars än att jag verkligen hoppas alla får känna på hur underbart det är att springa riktigt långt och länge. Man känner sig så stark, och glad.

Lycklig helt enkelt.