Precis vad jag gör. Tar det lugnt. Full med energi gick jag ut för att springa, bara för att prompt få beskedet från benen att de minsann var ganska känsliga från helgens 9mil. Orkesmässigt är jag återställd, men steget och framförallt trycket på ben och leder sa ifrån lite. Så mycket att jag började knalla hemåt istället. Kände att det inte var värt det. På samma sätt som jag råkade springa 3 mil extra i söndags så kan jag lätt hoppa av kvällens mil.

Jaha tänkte jag, synd att jag missade spinningen bara – för det hade nog funkat.

Så insåg jag att jag alltså skulle ha 4 löpfria dagar på rad denna vecka: mån-tors. Suris blev jag då. Vad tusan, i och med affärsresa ons-tors så blir det ju ingen löpning. Bittert ju.

Men så.. vet ni vad?

Jag insåg att jag har världens I-landsproblem och att jag minsann inte hört någon som dött av 4 löpfria dagar tidigare..? Haha. Så, med andra ord kom jag över det rätt snabbt. Peace out helt enkelt.

Med tanke på den närmaste månaden skadas jag ju inte direkt av lite vila. Så vänner, ibland blir det vila och ibland blir det 9mil. Livet leker trots allt :-)

En lekfull Miranda. Livet är kul!