Tänker tillbaka på min lilla favvoplats i Italien. Där var det verkligen kul att springa.
Tänkte lite idag på varför jag springer och överlag är ganska besatt av att springa.
Jag älskar ju att springa. Punkt slut. Jag älskar ju att träna. Jag älskar att springa i timtal.
Tävling är ju egentligen bara en bonus.
Så ska jag försöka tänka när jag tar mig vidare efter helgen. Jag har haft en underbar sprinresa till Rom och en fantastisk löpupplevelse i Portugal och Algarvekusten.
Jag kommer igen.
Egentligen springer jag ju för att se saker och må bra. Inte för att bara tävla.
Men jag är ju tävlingsmänniska och galet sugen på att tävla just nu.
Men det kommer, det kommer antar jag. Snart.
Jag lovar att jag inte nöjer mig med att ladda om inför Stockholm Marathon :)
Har du inte Lidingö Ultra om 25 dagar? Det är väl lagom långt fram för en satsning. Du hinner med lite långa intervaller (typ 2-5 km/intervall) för att få upp farten och sedan seglar du in på sub 4:30. :-)
Eller så gör du något riktigt spontant och slår en signal till Reima Hartikainen och säger att du på grund av helgens DNS väldigt gärna vill springa SM 100 km trots att anmälningstiden gick ut i lördags. Det skulle jag tycka vore spännande. Du har ju faktiskt tränat.
Jag kanske gör något riktigt spontant faktiskt ;)
Jag måste nog ladda på riktigt jag för att ta mig runt dessa fantastiska 42195 meter. Börjar bli smått nervös nu men fick faktiskt en liten spännande känsla i magen när Stockholm Marathonbrevet låg i lådan idag :)