Idag var det Funrun som ordnades, ett långpass av Järnmannen och Lina. Okey, ni märker att jag och pojkvännen nu är i samma långloppsbransch..  Men jag är ju fortfarande drottningen över 5milspass med fika va? ;)

Efter lite genomgång så bar det iväg! Jag hade bara tänkt köra så länge det kändes okej och inte mer än så. Dock så var ju knät med på noterna och jag märker verkligen hur det blir bättre, men jag ska absolut inte pressa resultaten framåt.

Sjukt roligt var det i alla fall att se Hanna igen, min kära Partner In Crime från SwissAlpine 79km!! Som nu blivit svennebanan efter att ha varit bosatt i cappuccinoland. Vi tog faktiskt vår första fikapaus våren 2010 när jag sprang Milano Marathon, och andra vändan vi träffades var när vi sprang längst med Algarvekusten. Haha… och så där kläcktes ju iden om Swiss. Så korta intensiva och crazy dejter har vi haft :)

Överlag kul att se så mycket folk, även om den där våren jag nämnde i inlägget innan INTE valde att infinna sig… jag var lite väl positiv imorse!

Men roligt var det ändå, trots att regnet piskade i ansiktet över Västerbron!

Knät tyckte det var roligt i 18km (5.37min/km) innan det kände sig nöjd. Så då fick jag nöja mig. Som ni vet är det en ny upplevelse för mig att hoppa av långpass.. jag vill ju helst springa hela vägen fram (plus lite till!) men jag får hålla mig ett tag till.

Fick dock med mig Lukas på kaffe en bra stund innan övriga i gänget (nu med även Kungsholmen Runt i benen) kom och joinade på Thelins vid Fridhemsplan. Trevligt trevligt!

18km är väl ändå helt okej, det kan man vara nöjd med. Men jag vill fortfarande inte tappa ultrakapaciteten så det är bara att byta till nästa pass. Ni vet 90min spinning from hell med Michel i Medis. Varför inte..

Järnmannen tänkte banga men jag kläckte ur mig ”Vadå, vill du inte ta dig till Ironman Hawaii??” och jag tror det gjorde susen. Haha. Man ska veta vilka knappar man ska trycka på.

Fortfarande med gott humör alltså! :)

(Och typ världens sötaste underställ…)