Oftast brukar jag kunna bota arbetsstress med ett träningspass. Blåsa ut all stress ur kroppen med en stor dos endorfiner. Det gick dock inte så superbra idag. Lite dålig sömn, mycket att göra och ett huvud som behöver vila resulterade i att jag kastade in handduken. Jag som inte kastar in handduken liksom. Jag tränar mina träningspass.
Men jag såg det bli mörkare och mörkare utanför fönstret, och motivationen dala. Konstaterade att även om jag hade löparkläderna med mig så skulle det ta emot att ta på sig dem. Fastän jag säkert skulle tycka om löpningen när jag väl var ute.. eller inte ?
Eftersom jag drivs till stor del av löparglädje och löparvilja så fattade jag det kloka beslutet att skita i att springa. Springa gör jag för att jag älskar det. Inget annat. Så då kan jag lika gärna springa imorn istället om jag inte känner för det idag.
Arbetsstressen är rätt så okej hanterad nu med en stor mängd naturgodis efter jobbet, kaffe och en stundande mysig middag. Jag gillar verkligen mitt jobb men GUD vad jag längtar till fredagen. Då börjar jag min 2:a semestervecka på 8 månader. Den förtjänar jag banne mig till 300%. Jag vill ladda batterierna och springa i ljuset. Det ska bli underbart. Vi ska bara klara av årsboksslutet.
Så idag blev det frivillig vila. Wow inte varje dag det händer. Är nästan stolt.
Men ni tränar väl åt mig va?
8 Januari är det lopp i Tromsö i norraste Norge: http://www.msm.no/polar-night-half-marathon.9702.no.html du får ta med stockholmsbloggarna och komma. Är galet sugen!
Åh precis sådär kände jag också idag, att jag egentligen inte ville/orkade springa. Men jag tog mig ut iaf (sista utmaningsveckan!) och jag hade tur och stötte på en kompis efter 6 km så vi tog ett varv tillsammans. Annars hade det blivit ett drygt pass. Funderade nästan på att skita i milen och och rulta hem efter 3 km. Jag fattar hur du menar, man vill ju att det ska vara roligt, man vill ju springa för man VILL inte för man måste. Så jag tror det blir en paus i utmaningarna ett litet tag för min del, så jag kommer tillbaka till viljan mera. Idag var det mest ett måste-pass :-/ Man får akta sig så man inte hamnar i den fällan, då ryker nog motivationen all världens väg. Så du tog ett bra beslut :-)
Klokt val, du kommer ut en annan dag och det där med glädjen är superviktigt tror jag.
Har sprungit för dig idag, om än bara tio kilometer, mitt längsta på några månader och det kändes SÅ bra. Lite är det ditt bloggande som sporrar och det ska du ha stort tack för!