Har läst en hel del på internet efter Hornstull-Järna och leende tittat på bilder. Massa ”nya” ultralöpare som glatt spatserat fram och blivit äkta ultrafolk.

Bara man tror på sig så går det.

Glädjen lyser igenom texten och jag minns mina egna beskrivningar från förra året. När det var GIGANTISKT att springa långt. 5mil, det var STORT. Jag minns hur jag fylldes upp av glädje för varje steg och det hela var magiskt.

Det är inte alls länge sedan heller. Det är 1,5år sedan ungefär, då jag tog mina första ”ultrasteg”. Många verkar tro att jag har varit med länge (??) och en gång fick jag höra att jag var en ultralöparlegend. Smickrande absolut, men då hade jag ju inte ens tävlat på ultra än ;)

Men det är lugnt. Jag ska nog axla den manteln en dag (som sagt, tror man på sig så..!) och bli en riktigt van ultralöpare. Men än så länge känner jag mig fortfarande lite som en nybörjare i gänget, jag ”har ju inte ens” sprungit längre än 100km. För vissa människor är det inte ens ultra förrän efter 100km.

Men det är häftigt hur långt man kan komma på 1,5år i alla fall. Det var ju februari 2010 då ”jag blev ultra” när jag sprang 71km (efter att ha sprungit som längst 33km de senaste 3åren). Gemenskapen, peppen och viljan gjorde det möjligt.

Efter 71km på ultradebuten febr 2010.

Glädjen är stor och jag ler så att käkarna gör ont…

Var jag vill komma med min ”ultrasatsning” får vi se. Det tar många år att bygga upp kapaciteten. Men jag kommer ihåg vad Mary Larsson sa ”Bli snabb på milen och marathon, så blir du snabb på ultra”, därför fortsätter jag satsa på korta distanser också. Dessutom gillar jag ju fart och drömmen om ett riktigt snabbt marathonresultat finns ju där.

Min goa vän Anna sprang förresten precis 221km på en 24h-tävling och satte Svenskt och Nordiskt rekord med råge. Hon är fantastisk den kvinnan, och jag beundrar henne.

Så var jag kommer i ultrasammanhang får vi se. Men det är såklart jag också drömmer om att kunna springa över 20mil, eller springa 10mil riktigt snabbt. Vi får se. Sköter jag mina kort rätt skall både kropp och knopp orka vara med och pressa många år framåt :-)

Det är inte träning, det är en livsstill. Hänger ni med mig?